May 29 2013

Återvinning i Stockholm

I Stockholm bor mer än en miljon människor. En miljon människor som kastar sopor. Undrar hur många av dem som återvinner? Att återvinna är egentligen inte speciellt svårt och det tar inte mer tid att slänga vissa sopor eller produkter i vissa återvinningskärl än vad det gör att slänga alla sina sopor i samma kärl. Här kommer lite enkla tips för dig som kanske inte kan eller orkar återvinna allt men kanske kan göra en del för att jobba för återvinning Stockholm.

Tidningar. Vi svenskar är storförbrukare av papper och tidningar och därför är det viktigt att tänka på att återvinna just dessa. När du lämnar papper till återvinning bidrar du till att mindre skog behöver avverkas då pappret återvinns och blir till nytt. Av återvunna tidningar kan till exempel nya tidningar, toalettpapper och hushållspapper tillverkas.
I tidningsinsamlingen kan du lämna: tidningar, magasin, broschyrer, vanliga utskrivna papper,reklamblad och kataloger mm. Däremot ska du inte lägga pappers- och plastpåsar i tidningsinsamlingen, papperspåsar ska lämnas till insamlingen för pappersförpackningar och plastpåsar ska lämnas till plastinsamlingen.

Glasförpackningar. I insamlingsbehållarna för glas kan du lämna alla typer av glasförpackningar och det finns behållare för både färgat och ofärgat glas. Tänk på att det inte går att avfärga glas som en gång har varit färgat så därför är det viktigt att skilja det färgade och det ofärgade glaset. Du ska inte lägga i porslin, keramik, glödlampor, lysrör, spegelglas och fönsterglas i glasåtervinningen.Av återvunnet glas kan till exempel glasflaskor, glasburkar, isoleringsmaterial och tillsatsmedel för betong tillverkas.

Läs mer på Tekniska Verkenshemsida.


May 17 2013

Mer om tvättmedel – saker du inte vet!

Tvättmedel hjälper till att bryta ned och ta bort smuts och fläckar vid tvätt av kläder. Det finns tvättmedel för både maskin- och handtvätt. Över tid har tvättmedel ersatt där man tidigare använt tvål. Tvättmedel kan vara olika effektiva beroende på vilken typ av vatten man tvättar i, och vilken temperatur man valt. Därför står det ofta på paketet vad som är rekommenderad dosering för ett hårt/mjukt vatten, samt vilken temperatur det är avsett att användas i.

Tvättmedel finns i både flytande form och som pulver. I Sverige är pulver överlägset vanligast, men i t.ex. Storbritannien har det flytande tvättmedlet blivit populärt. De flesta tvättmedel innehåller enzymer som hjälper till med att bryta ner fläckar. Pulveriserat tvättmedel är extra effektivt på kraftigt nedsmutsade kläder (tänk barnens kläder efter en lerig fotbollsmatch). Denna typ av tvättmedel har kommit långt under det senaste decenniet och löser fläckar väl, men kan ha problem att lyckas i kallt vatten. Det är därför viktigt att välja rätt temperatur, förutsatt att man vill ha rena kläder :)

De ovan nämnda flytande tvättmedlen är särskilt bra på att ta bort feta fläckar – från t.ex. mat eller olja. De flesta flytande tvättmedel går att använda som lokal förbehandling innan själva huvudtvätten. Detta måste du dock kontrollera innan du använder det på detta sätt.

Kom även ihåg att kika på om vattnet hos dig är hårt eller mjukt. Detta kommer, som jag nämnde ovan, påverka din dosering. I slutändan handlar det om vår miljö (och din ekonomi!) – så se till att följa mitt råd.


Apr 26 2013

Höja elevernas betyg

Det diskuteras om elever och deras betyg. Hur ska elevernas betyg kunna höjas?

En artikel som publicerades tidigare under året i DN beskriver flera viktiga åtgärder för att lösa “en skola i kris”.

Här är några av tankarna från artikeln:
– Betygsnivåerna i varje klass eller skola sätts efter årliga nationella prov som blir externt rättade. I proven tas ett snitt ut som lärarna ta hänsyn till när de sätter betyg på elevernas totala presentation. Lärarna rättar nationella prov som de får anonymt från andra skolor vilket gör att kostnaden hålls nere. Ett sånt system skulle göra betygen jämförbara och inflationssäkra mellan skolorna.

- Återinför slutbetyg istället för kursbetyg i gymnasiet för att det är kunskapsnivån i avslutandet av studierna som är relevant. Det skulle inte heller ge så stora skillnader i betyget för en elev som kanske någon gång under sin studietid har en svacka.

- Ta bort betyget IG och använd istället en 20-gradig skala. Ett IG är en stämpel på icke godkänd eller värdelös och det är ju förödande för eleven själv och för elevens framtida jobbchanser. Har man istället en skala så får den framtida arbetsgivaren välja vad som duger.

- Det ska vara lättare att bli lärare, efter ett lämplighetstest borde den som har dokumenterade kunskaper i olika ämnen få kunna arbeta som lärare.

Det är svårt för många elever att gå ut skolan med bra betyg. Mycket beror på skolorna. Något som blivit större och mer populärt under de senaste åren är att anlita en privatlärare för att hjälpa sina barn med läxhjälp. Det finns många företag, speciellt i de större städerna som kan hjälpa till bland annat Studybuddy.